IKT

Snakes and Reptiles

Lärare av i morgon del 3

”Kunskap är lätt att bära” säger man. Ju mer kunskap man får desto breda perspektiv skulle jag vilja säga. Jag gick barn och- fritid utbildningen på gymnasiet och nu har jag börjar lärarutbildningen. Även om man tycker att man har tillräcklig kunskap så finns det alltid mer. Nu på lärarutbildningen har jag fått ett större perspektiv på allt möjligt. Hur jag tänker och förhåller till olika frågor. Carlgren och Marton (2007) beskriver kunskap som en relation mellan människan och världen. Hur man ser på världen genom den kunskap man har erhållit. Man ser världen med olika ögon, en soldat som är mitt i ett krig kan tycka att världen är grym samtidigt som en annan som läser lärarutbildningen på högskolan kan tycka att världen är intressant och lärorik.

LÄrare av i morgon del 3

Carlgren och Marton (2007) skriver att staten utformar riktlinjer för vad som ska uppnås så att skolorna kan vara flexibla. Alla skolor har samma kriterier för vad som gäller men får vara rörliga när det gäller upplägg och innehåll.
Detta gör att ingen skola är den andra lik. Jag har inte tänkt så innan men idag kan man som förälder nästan välja vad barnen ska vara i för förskola/skola. Vissa förskolor/skolor har ”nischade” upplägg. Till exempel att man försöker vara utomhus hela tiden eller har naturen som enbart lekredskap. Detta är otroligt bra tycker jag för att då finns det ett utbud som passar till alla olika barn och föräldrar.

Lärare av i morgon del 2

Det är viktigt att komma ihåg att förhållandet mellan lärare och elever är en "objekmedierad relation". (Carlgren & Marton, 2007 s. 148).

Den objektmedierade relationen består utav undervisningsobjekt och inlärningsobjekt. Undervisningsobjektet är alltså det som läraren vill utveckla med eleven, ett slags förhållningssätt. Eleverna vill lära sig något så dom blir inlärningsobjekt (Carlgren & Marton, 2007). Alltså det är viktigt för mig som kommande lärare att alltid komma ihåg att min relation till eleverna är att de ska lära sig saker och ting.  Jag vill som lärare att eleven ska kunna det jag lär ut. Men självklart ska jag inte se barnen som objekt utan som egna individer som man kan forma. Det är då extra viktigt att jag har ett förhållningssätt som är opartiskt och objektiv. Alltså att jag påverkar barnen positivt och inte lägger in egna värderingar i inlärningen.

Lärare av i morgon del 2

 Året 1894 kom en av de första doktorsavhandlingarna på svenska i pedagogik. En av dem heter "Modersmålet som centralt läroämne" av Carl Oscar Dufvenberg. Tomas Kroksmark (1986) beskriver att Dufvenberg åtar sig ett problem. Det är att olika barn uppfattar en text på olika sätt fastän texten är samma. Barnen skapar olika skildringar på grund av deras individuella bakgrunder (Carlgren & Marton, 2007).   


Detta kan även gälla vuxna som det gäller barn.  Till exempel ta min studiegrupp. Där kan varje individ ser en mening på olika sätt. Alla har sin vinkel på just den där meningen. Alla tolkar en och samma text på olika sätt. Detta tror jag också kan ha att göra med vad man har för erfarenheter i livet. Hur människor ser saker i olika perspektiv. Jag kan tycka att detta är väldigt intressant då man får ett bredare perspektiv och en inre förståelse att människor verkligen tänker olika. Jag känner också att det är inget fel att tycka olika, man kan aldrig ha fel utan bara en annan tolkning. 
     

Lärare av i morgon del 1

Carlgren (1997a) beskriver;

Att få eleverna att arbeta, hålla dem sysselsatta och klara spridningen är en dimension av lärares arbete som har samband med hur arbetet organiseras. Om alla elever hela tiden förväntas arbeta med samma saker och hålla samma takt blir dessa aspekter av arbetet påfallande och problematiska. Om däremot eleverna har ett beting att arbeta med, så att de kan fortsätta med andra uppgifter efter hand som de klarar av dem, blir tempot för läraren något lugnare (Carlgren & Marton, 2007, s. 54).

Carlgren och Marton (2007) beskriver i boken Lärare av i morgon att elever jobbar i olika takt. Alltså vissa jobbar snabbare och andra är långsammare. För att de snabba eleverna inte ska blir otåliga och vänta in den långsammare eleverna ger man dom extrauppgifter. men oftast så är dessa uppgifter väldigt lika grunduppgifterna och de snabba eleverna tröttar fort på dessa också. Man kan undvika detta genom att använda sig utav ett beting. Det är hur man utformar ett arbetssätt. Man kan lägga upp det veckovis, alltså vad som ska göras i de olika ämnena under en vecka. Detta gör att man kan ha lite olika arbetstakt i klassrummet för att de snabba eleverna som har klarat av sina uppgifter går då till nästa uppgift. Det svåra är spridningen i klassen, alltså att skapa balans till de enskilda individerna och gruppen när det gäller att ha instruktioner och genomgångar.

     Jag tycker detta är väldigt bra att ha med sig i min roll som lärare då man måste ha i baktanke att alla barn är olika och utvecklas olika. Om man har ett bra beting, alltså upplägg så blir det olika svårighetsgrader för barnen. Det handlar alltså inte om att barnen är lata utan om svårighetsgraden för barnens inlärning.